Med viss risk för att vara partisk vill jag kalla onsdagens hallickträff för en mycket lyckad tillställning, men tyvärr med bara 2/3 av styrkan på plats (tankarna går bland annat till RPS som nu har ett hermetiskt tok-testat färskt system att fånga bus med). Undertecknad tackar för dryckjomen och omtanken inför stundande och möjligen pågående midlife crisis (har googlat på MTB-siter idag också...).
Vi som läst ut Metro var överens om att den började relativt molande och enahanda, växte efter halvtid och kulminerade i en oväntad och fängslande upplösning. Måhända helt efter författarens dramaturgiska intentioner? Gluchvskij lyckades i alla fall få fyra av fyra lektyrhallickar att sjunka ner i monotoni och leda under de första 160 sidorna...
Herr Lindahl framkastade för övrigt en tanke att pratigheten i boken - de myckna dialogerna - kan sägas vara ett signum för den ryska litteraturen. Minns jag rätt gav vi andra honom preliminärt rätt på den punkten.
Kan boken jämföras med Vägen? Christofer, Johan och Gabriel var eniga i att den jämförelsen var i så fall djupt orättvis mot McCarthy, men Tobias - som anlände efter diskussionen avslutats - såg det annorlunda. Kan det finnas en gnutta grupptryck i gänget? Skall vi ta med i förväg skrivna betyg och se om betygen spretar mer då? Faktum är att en av våra "stadgar" förespråkar detta:
"Rekommendation: Direkt efter avslutad läsning, sätt ett betyg på boken som du har med dig inför nästa träff. "
Betygen hos oss som var på plats och hade läst hela boken (finns också inlagda i betygssammanställningen):
Gabriel 5
Tobias 8
Johan 6
Och som sig bör 2012 stundar nu äntligen sessioner med Strindberg i läsfotöljen! Ett litet problem: i skrivande stund är boken tillfälligt slut på både Adlibris och Bokus....
